nya tips, återfunna guldkorn och en borttappad klassanalys
Offside av Jafar Panahi verkar inte hittat till norden än, men e sevärd många gånger om och lär ju gå att ladda ner. Den handlar om iranska kvinnor som utmanar regimens gränser för kön och könsidentitet och könade rum. Kvinnorna spelar förresten sig själva och e omåttligt coola. Spike Lees nya aktion Inside man lyckas porträttera Juden i diasporan som en människa med kraft och handlingsutrymme, och extra plus att vägran att glömma framställs typ som en extra kraftkälla. Det brukar ju annars liksom ställas emot varann: antingen va ett ältande passivt offer eller sträck på ryggen och håll käft. Snyggt jobb av Lee tycker alltså jag, som lackat ur rejält på Schindlers list och resten av white mans burden skräpet. (gotta save those poor victims who cant save themselves. gotta become great hero challalllalala) Och slutligen politisk konst direkt till din dator. Jag har velat skriva ett inlägg om de här och inte bara länka rakt av, men nu kan jag inte hålla på dem längre: Black People Love Us och Rent a Negro.
Förresten har jag undrat ett tag om det inte vore coolt med lite mer texter/teoretisering/samtal kring de privat-politiska sidorna av klass. Sådär som kvinnoforskningen gjort utifrån kön dom senaste typ 40 åren (och en del ascoola blivande forskare övar sig på att göra utifrån kön-ras-sexualitet i intersektionalitetens tidsålder. se där, ett tips till.) Fanny Ambjörnsson gjorde ju lite i sin avhandling (I en klass för sig. men jag vet inte det va så tydligt vitt medelklassperspektiv på det och jag blev så sur. men något med Ambjörnssons ansats tänker jag mig.) men mer kan jag inte komma på. Jag känner att de sätten att analysera världen som jag tycker är spännande har Alldeles för lite klassanalys, medan sätten att analysera världen som tar med klass ordentligt e för makro, för ekonomiskteoriintriktade, för deterministiska, vafan, helt enkelt inte passar mig. Det verkar vara fler de teorierna inte passar, för nog fan snackas det rätt lite klass nu för tiden. Jag menar alltså inte alls bara forskning, jag menar också hur vi snackar. Skulle gärna höra oss snacka om hur klass kryper under våra skinn. (som goesta lyckas med när han e som bäst, och plötsligt får skit istället för ros)
8 Comments:
Tack för en asspännande kommentar. Jag tror att jag svarar som ett inlägg istället för här (även om det här visade sig bli sjukt långt till sist). Det här med vilka människor det är som tolkas som rasistiska e ju otroligt intressant, särskilt utifrån klassperspektiv. Jag hade inte tänkt på att de vita personerna på "Black People Love Us!" ramlar ut ur medelklassen (inte ekonomiskt ju, men som position, som något en kan uppfattas som genom diverse markörer) när deras beteende tolkas som rasistiskt, men det är klart att du har rätt. En viktig medelklassmarkör e ju just att inte bli synad för någon sunkig -ism. Fast jag hoppas att du håller med mig om att det e en markör och inte har med antirasism å göra, och att det handlar just om att bli synad eller ej.
Dom där länkarna tycker jag bör läsas främst som verktyg att tolka vardagsrasism som just rasistisk, och istället för naiv, välmenande och ofarlig. Alltså inte fokus på känslan en vit läsare kan tänkas få just vid läsningen, utan på vad det är för erfarenheter som berättas om och hur de sitter ihop. En tolkning av länkarna som hånande och sårande - asså det e ju ett val en kan göra om en väljer att ha just de förövarna i fokus och identifiera sig med dem.
Men hursom, att håna vita människor för att vi trots att vi då verkligen har alla möjliga resurser och inte minst tid till vårt förfogande fortfarande inte slutat vara rasistiska på vidriga, obarmhärtliga och löjlig vis tycker jag förresten e en strategi så god som någon. Anything it takes, liksom.
Jag tänkte alltså skriva längre strax. Testa att köra på ditt förslag med en klassanalys av rasistiska blickar tror jag.
Det skulle förresten varit bättre om jag presenterat länkarna med en ingång på vilka tolkningar jag står för. Det är kritik jag absolut tar åt mig och lär mig av. Å andra sidan lärde jag mig ju grejer nu, genom att du blev illa berörd av den läsning du valde att göra.
Är inte säker på om det är det här du letar efter. Men jag hittade den här artikeln på Wikipedia (jag älskar Wikipedia!) http://en.wikipedia.org/wiki/Classism
Det finns lite länkar vidare därifrån.
Jag läste "Extending Our Analysis of Class Oppression: Bringing Classism More Fully Into the Race & Gender Picture" http://www.dickinson.edu/~barone/ExtendClassRGC.PDF
Och den var ganska OK tycker jag.
jo har också tänkt på klass och de.. men är det inte lite så att det inte tillhör arbetarklass-kultur att sitta och prata klass och teoretisera, utan mer att göra, att reagera muntligt direkt? Kanske är jag fördomsfull, rätta mig gärna. Iofs finns ju socialism.nu.
Vet inte hur mycket ja kan tillföra med mestadels medelklassbakgrund och borgerlig hjärntvätt. Jag försöker mer lyssna och lära just nu och avslöja min egen hjärntvätt. Det är så lätt att köra på med min syn av världen, som jag tycker är så himla typiskt borgerligt på nått sätt, som jag försöker utnyttja medvetet konstruktivt i antirasismkampen och hoppas att det ska funka.
rättning: jag menade skriva istället för sitta och prata
fredrik: tack! jag läste också artikeln, håller med dig den va schysst. du får gärna tipsa igen om du skulle snubbla över nåt. håller också med artikelförfattaren om att i intersektionalitetsförsöken så är det oftast klass som blir den lidande lillasystern. (kanske till dels som reaktion på marxistisk forskning som liksom ett mantra upprepar att detkommerlösasigförerocksåbaradetlösersigförossförst. eller helt enkelt för att de flesta studenter och forskare är medelklass, det gäller förstås också vi som inte e vita hetromän. och alla "glömmer" det vi inte måste minnas...)
men jag vill ju ha med nåt om det här med att lägga skuld på utsugna grupper. mkt likt "rädda bruna kvinnorna från bruna männen" retoriken tänker jag.
sharazad:
asså jo, kulturer ser olika ut och det e ju knappast jämt fördelat mellan människor med tid heller. men det finns ju massa arbetarklassteoretiserande. asså jag tänker att det e väl sällan brist på folk som talar - däremot ere ju ofta brist på folk som lyssnar. och som vågar lyssna - det e ju asobehagligt för folk som mig att höra att jag är på universitetet för att jag har Ärvt en klassposition.
jag tänker mest att när jag snackar med kompisar (oavsett vara egna positioner) så pratar vi om klassförtryck på helt andra sätt än vi pratar om sexism/rasism/homofobi/abelism (fast funktionshinder pratar vi typ förresten aldrig om) Det e förresten nästan så att jag inte vågar säga Fuck Kapitalismen! för jag vill inte måla in mig i något hörn. Jag lyckas inte formulera att ojämlika klasspositioner Inte är OK oavsett materiell standard. Att social och eknomisk rättvisa handlar förstås om att ha "materiellt ok liv" men det handlar ju om tillgång till maktapparater och den uppgivenhet som sätter sig i hela människan när en får lära sig att det inte är neverevermöjligt. Jag är tydlig med att jag inte tror på varken "raser" eller "binära kön" men när jag pratar klass hör jag mig själv prata sjukt konkret om "snedrekrytering till högskolan" eller A-kassa eller kommunalstrejken. Som om klass var jättekonkret och institutionellt och thats it. Jag tror jag saknar något. Tänker att jag, som du skriver om dig, ska ta och lära och lyssna och öva ett tag.
(hmm, där vare massa lösa trådar, typ fem resonemang i en trasselhög. men jag uppskattade att få respons, även om tillbakaresponsen blev förvirrad.)
Hey, Monica: Detsamma.
Intressant. Anledningen att jag pratar sådär "konkret" om klass tror jag beror på att min pappa är extremkonservativ och att inte ens ordet klass fick/får användas hemma hos oss under vår uppväxt. "såna där ord använder vi oss inte av. det är bara sossepåhitt" Han börjar fatta mer och mer att jag är vänster och säger att "men det var ju enda anledningen till att du kom till, att du skulle rösta mot sossarna"... tacktack.. som tur är är jag så van att jag alltid har nån träffande ironi att svara med. för det är lätt att håna konservativhögern, eftersom deras hjärnor slappat av i sina ivriga försök att förneka och osynliggöra. Och den nya generationen kommer segra över den gamla.
Skicka en kommentar
<< Home