sosse på vift

sommar i berlin och upp för bulgariens högsta berg och fan fotbollsVM och lite landet i dalarna och lite landet i varna och allt blir så mycket roligare när solen skiner. Jag utrikeskorresponderar och fyllebloggar från 5 juni till 18e augusti.

onsdag, juni 21, 2006

konkurrens

Vad händer med minneskultur när vi inte längre har lust för den? Hur ser platser ut, som formats bade av kravet pa att minnas och önskan om att le och släta över?

Jag passerade Bebels plats idag. Jag möttes av en massa betongbjörnar i klara färger, de slöt sig i en cirkel kring oss som passerade över torget, uppmanade oss att le mot varandra. Jag möttes även av en skriven uppmaning om social samvaro, om björnarnas placering och platsens funktion som ett forum för vänskap och möten och glädje. Hade jag gatt själv hade jag undvikit de glada björnarnas sammanslutning, de tog sa att säga över torget konkurrerade ut det där. Björnarna uppmanar torgets besökare att släta över, att fokusera pa annat. Det är andra tider nu. Det är tid för annat nu.


Pa Bebels plats brändes 20000 böcker. I björncirkelns centrum finns en liten plexiglaskvadrat, med vy in i ett imaginärt bibliotek, med 20000 tomma platser. Den är inte upphöjd, dens syns inte pa avstand. Jag tycker att den är otroligt mäktig när jag väl star där.


Det känns som en orimlig hallning att bara sucka och gnälla över VM-smyckningen. Jag kommer ingenstans. Men det är asproblematiskt hur Berlin liksom vrider sig självt ut-och-in i önskan om att vara inget annat än folkfest, om än bara för en manad. Jag fragar mig vad björnarna gör med plexiglasskivan, och om plexiglasskivan gör nagot med björncirkeln. Kanske är deras relation mer komplicerad än ett rent konkurrensförhallande? Björncirkeln är om nagot en installation över önskan att fa glömma. Om jag alltsa väljer att se den som en del av minnesmonumentet över bokförbränningen tror jag att jag kommer jag längre i jakten pa staden. Bebels torg är just nu en plats där kravet pa att minnas och önskan om att glömma samspelar. Lockas längst in i glömskans mitt, och du finner dig själv med fötterna över tomrummet. Ga för att se pa minnesmärket över bokförbränningen - lyft blicken och omkring dig har du en stum folkmassa i björnadräkt.




Fast det är klart - fick jag välja skulle björntramset bara bort, bort, bort. Andra bloggar om: , , ,

<